Tuffmammas

Gör rätt för dig! Prestera! Var vacker! Småle! Var glad! Var smal! Var duktig! Förtjäna pengar! Försörj dig själv! Var duktig! Lär dig mera! Gör mera! Var vackrare! Ät sundare! Var snällare! Du duger inte som du är! I världen fungerar bara positiva och duktiga människor det negativa och hjälplösa offerlika duger inte det är fult, fult, fult! Skäms för att du inte duger, inte lever upp till samhällets medelnormal för fungerande lycklig frisk vacker hälsosam älskvärd idealmänniska. Bakom denna destruktiva självinställning finns en stor smärta låst i skam. Det lilla barnets största skam, att uppleva sig själv som inte värd att vara älskad. Hur många djupdykningar i smärtans hav behövs för att hela barndomens sår? Räcker ett människoliv..Jakten på minuter gör oss sjuka. Jag hinner inte, orkar inte, har inte tid. Mobilen ringer, barnet gråter, kön växer, måste jobba över, borde göra mer.Stressen har blivit en del av vår vardag. Men nu är det dags att stanna upp.Vi försöker att ha mer, göra mer, vara mer än den vi är och behöver.?

Vi människor av i dag är oerhört splittrade, vi ska göra flera saker samtidigt och har uppenbara svårigheter att koncentrera oss. En indisk vis man liknade den västerländska människans tanke vid en berusad apa, som är biten i benet av en skorpion och besatt av en djävul. Du som läser detta kan själv kontrollera din koncentrationsförmåga genom att sätta dig till rätta, blunda och tyst upprepa ordet lugn inom dig i ca fem minuter. Förmodligen börjar du efter några sekunder tänka på t ex vad du ska äta till middag. Det är något som är fel med att det är tankarna som styr oss och inte tvärtom.

Stressen har tagit över våra liv. Den gör oss sjuka, slår mot vår ekonomi och river djupa sår i våra magar och i vår själ. Undersökning på undersökning slår fast att svenskarna känner sig mer stressade än någonsin. Från vaggan till graven. Tiden räcker inte till. Och kraven bara ökar. Vi ska vara multi kompetenta och flexibla, snygga, effektiva, rika, omtänksamma , goda föräldrar, förverkliga oss själva och förändra världen. Ändå finns det inget som tyder på att stressen minskar. Politikerna pratar inte längre om arbetstids förkortning. I stället ska vi arbeta mer och längre, föda fler barn och fortsätta att utbilda oss.

Stressen och oron handlar inte bara om oss själva. Globaliseringen gör att vi bekymrar oss om omvärlden. En värld som blivit än mer svårbegriplig. Osäkerheten inför framtiden ökar också av att varslen duggar tätt, främst på orter som redan lider av arbetslöshet och utflyttning. Stress drabbar alla. Redan när vi föds är det bråttom att ta sig från BB. Barn och ungdomar tvingas dra upp tempot för att hänga med vuxenvärlden. Inte ens ålderns höst ger oss ro. Mycket av vår stress kommer av att vi känner av de krav som omgivningen t ex samhället, arbetsplatsen ställer på oss, kraven inom familjelivet eller de krav som vi ställer på oss själva. Vi blir värderade efter vad vi gör, har och presterar i stället för den vi är. Vi duger inte om vi inte gått den eller den utbildningen. Vi måste vara så duktiga. Att vara arbetslös eller sjukskriven är i mångas ögon inte fint. Vi måste ju göra rätt för oss.

Det är inte "bra" att bara vara, men visst sjutton behöver vi det periodvis. Accepterar vi själv vårt varande så strålar vi ut det till omgivningen och då brukar man inte ha "besvär" med omgivningen men det är inte alltid lätt att stå på sig. Det är många gånger lättare att haka på gamla kollektiva livslögner och man måste i regel vara ganska stark för att klara av det.

Vi lever i ett informationssamhälle med högt tempo, snabba förändringar och mycket prylar. Vi utsätts för ett enormt livsbrus genom vår sociala omgivning, media, reklam, familjen, vänner, arbets eller studiekompisar och deras medvetna samt omedvetna krav och förväntningar varje vaken minut får vi ett budskap som talar om för oss hur vi ska leva, vara och se ut och vilka saker och prylar du ska ha, detta styr och begränsar hela vårt liv till att vara en slavar och robotar under de krav och förväntningar som vårt samhälle byggt upp. Du följer alla dessa signaler blint för det har du fått lärt dig att det ska du göra för det bestämmer dina livslögner och din anpassningsförmåga. Detta innebär att du lever ett liv bara utifrån vad dina skolkamrater, arbetskamrater, kompisar, reklamen, grannarna, släkten samt vad all annan påverkan anser. Du har egentligen inget eget liv.

Den du är bestäms av vad du HAR, GÖR SAMT PRESTERAR inte efter vem du är, det som styr är ekonomi, tid, det materiella, massmedia, reklam rationellt tänkande. Ditt liv går ut på att du försöker att anpassa dig till att vara som din sociala omgivning anser att du ska vara. Där vi hela tiden bedöms utifrån vad vi presterar, gör och har. Vi "spelar olika roller" där vi är en marionetter som konsumerar oss till en identitet för att passa in inom vårt samhälles ramar och inte sticka ut, för då blir vi inte accepterade, vi måste köpa och ha vissa prylar annars hamnar vi utanför den sociala gemenskapen som är uppbyggd på konsumtion. Vi vet inte vilka vi är möjligtvis vilka roller vi spelar. Den sociala omvärldens krav och förväntningar styr därför hela vårt liv. Mer eller mindre omedvetet försöker vi att leva upp till vad vi tror andra förväntar sig av oss.

Genom att spela olika roller blir du, osann, oärlig, falsk, osäker, rädd, trångsynt, begränsad, avundsjuk, överanpassad, återhållsam, planerande.

Din anpassningsförmåga innebär att du blir en slav och robot under de krav och förväntningar vårt samhälle har byggt upp. Du är en marionett utan någon aning om vem du innerst inne är och vill vara. Därför sätter du på dig sociala masker för att andra inte ska märka att du inte är vad du låtsas vara. Din anpassningsförmåga har lärt dig att leva ditt liv i ständig strävan efter att försöka tillfredsställa andras krav och förväntningar, och att anpassa dig för att bli accepterad och att ingå i gemenskapen och att bli omtyckt, därför spelar du olika roller, du har ingen som helst uppfattning om vilken du är, möjligen vilka roller du spelar utan att reflektera vad som känns rätt för dig, du följer bara med och rättar in dig i ledet.

Därför är det svårt att hitta sig själv då vår identitet skapas genom det materiella, vad vi har för saker, vad vi gör samt var vi bor , vi har bara en påklistrad identitet. Vi "spelar olika roller" utan att känna efter vilken vi egentligen är under fasaden, då det är enklare att bara följa med och inte gå sina egna vägar att befinna sig i sin trygghetszon, där vet vilken roll vi spelar och vilken status vi har. Vi människor idag är egentligen inte levande utan vi lever bara efter vad våra arbetskamrater, kompisar, media, reklamen, samt vad all annan påverkan anser hur vi ska vara. Vi har egentligen inget eget liv. Vi lockas att ägna mer och mer uppmärksamhet åt denna yttre värld. Detta mår vi inte bra av. Vi har även ett grundläggande behov av att vända uppmärksamheten in mot oss själva, till vår inre värld.

Men det är svårt då du har vuxit in i en värld där allt handlar om att jämföra, bedöma och värdera varandra, därför går hela ditt liv ut på att anpassa dig till din sociala omgivnings standardmönster. Och i den andan går hela ditt liv ut på att bygga upp ett liv som syftar till att du konsumerar dig till en mening med livet och till din identitet istället för att försöka ta reda på vem du verkligen är, vad du verkligen vill uppnå och vad du verkligen vill göra i ditt liv utifrån vad som känns rätt för oss. Detta är dock inte en meningsfull livstillvaro där andra bestämmer hur du ska leva, vara och agera och där andra bestämmer vilken som är din identitet, "vem du är" därför är det är viktigt att hitta tillbaka till dig själv som "human being" snarare än som "human buying".

Vårt samhälles levnadsmyt säger att "mer och nyare" är bättre". Vi har blivit human buyings" och "human doings" istället för "human beings". Vi förväntar oss att få höjd lön allt eftersom åren går. Vi strävar efter att få större och större lägenhet eller ett hus. Vi byter till nyare bilar, mobiler, datorer. Vi skaffar mer och mer samt nyare och nyare "prylar" Även i nationalekonomin finns det en version av "mer och nyare" är bättre", som lyder "tillväxt är bra". I denna anda tappar vi förmågan att känna efter vad som känns rätt för oss. Vi är nu inne i den klassista motståndsfasen som kallas förnekelse vi behöver inte ändra oss utan ny teknik kommer att rädda oss.

Att vara som alla andra är det viktigaste i livet, hela din personlighet avgörs vad du har och gör samt presterar inte vilken du är. Din anpassningsförmåga gör att du hela tiden försöker att anpassa dig till vårt samhälle som är uppbyggt på konsumtion, Då du träffar nya människor bedömer du i smyg deras "framgång". Du frågar dem inte om de är tillfreds med livet och om de lever enligt sina inre livssanningar, du frågar dem istället var de arbetar, studerar eller var de bor och vilka prylar de har.

Parallellt med rasism och sexism har vårt samhälle en form av kastsystem Det är inte bara Indien som har ett kastsystem för det har vi även i Sverige. Vi lever livet utifrån och in, vi väljer roller och människor som vi väljer rätter på en restaurangmeny, någon väljer brandman från arbetskolumnen, blond och blont hår från hustrukolumnen, två från barnkolumnen, kostym från stil kolumnen Volvo från bil kolumnen etc. Att passa in oss själva i dessa fyrkantiga boxar ger intrycket att livet handlar om att välja från ett bestämt urval.

Vår sociala omgivning köper inte bara vårt arbete, utan också våra personligheter genom sin outtalade företagskultur om hur man klär sig, hur mycket övertid man behöver jobba för att "synas" etc. Om du är bankpersonal så har du nog t ex absorberat ett antal attityder om dig själv, efterhand som du har lärt dig arbetet.

Det finns ingen som är precis som du. Du är en unik människa. Det finns
ingen man eller kvinna som är precis som en annan. Vi har olika föräldrar, genuppsättning, uppväxtmiljö, erfarenheter och personlighet.

Fastän vi är unika varelser försöker vår samhällsstruktur ändå att få oss att tro att vi ska vara som alla andra. I skolan har dogmen länge varit att alla behandlas lika, men hur många mår inte dåligt av detta? Enligt läroplanen ska alla behandlas som unika individer men så sker sällan mest på grund av att det saknas resurser, därför behandlas alla elever lika. De flesta företag och organisationer försöker också behandla sina medarbetare lika och få dem att anpassa sig till företagets värden så att de passar in. En modell, ett koncept eller en metod ska gälla för alla anställda.

Men det går inre att bunta ihop oss människor och påtvinga oss beteenden, metoder, koncept eller slagord som inte stämmer överens med våra egna värden och vår kapacitet. Vi kanske pratar eller agerar som om vi tycker så, men bakom döljer sig en rädsla för repressalier eller för att förlora arbetet. Vi kanske är rädda för att såra någon eller också finns det en osäkerhet för att inte passa in i samman- hanget. Därtill kommer att de flesta inte har arbetat aktivt för att bli medvetna om sina egna värden, och då är det svårt att relatera till något eget värde överhuvud- taget. För hur ska vi kunna förverkliga någon annans värden om vi inte ens kan förverkliga våra egna?

Men vårt samhälles kollektiva livslögner tvingar oss att spela med i detta spel. Som går ut på att i mesta möjliga mån försöka efterlikna alla i vår sociala om- givning när det gäller vårt sätt att vara, leva och agera. Både vi vuxna och våra ungdomar tvingas dra upp tempot för att hänga med. För att tillfredsställa de krav som vår sociala omgivning ställer på oss, eller de krav som vi ställer på oss själva. Då vi hela tiden blir värderade efter vad vi gör, har och presterar i stället för den vi är. Vi duger inte om vi inte har det nyaste av allting eller åkt utomlands på semester samt gått på den eller den utbildningen.

Barn och ungdomar tvingas dra upp tempot för att hänga med vuxenvärlden. För att tillfredsställa de krav som deras sociala omgivning ställer på dem, eller de krav som de ställer på sig själva. Då de hela tiden blir värderade efter vad de gör, har och presterar i stället för den de är. Vi duger inte om vi inte har den och den saken eller gått den eller den utbildningen. Därför försöker vi att haka på alla kollektiva "livslögner" Vi försöker att ha mer, göra mer, vara mer än den vi är. Tiden räcker inte till. Och kraven bara ökar.

Detta på grund av att vi går runt inne i centrifugen vi upprepar livet om och om igen utan att växa till den vi innerst inne är, vi ställer in autopiloten i våra liv och allt rullar på varje Sekund, minut, timme, dag, vecka, månad och år är lika vi inte vet vilka vi är utan vi agerar hela tiden genom att befinna oss i vårt inre fängelse, vår inre trygghetszon och där agerar vi genom:

Att inte leva i nuet, Passiva tankar, Passivt beteende, Lågt egenvärde, Svag självkänsla, Självförtroende Passiva känslor Oklara syften Passiva livslögmner,Vad du tror på & inte tror på Alla måsten Bör & Ska Fel andning Inre & Yttre Obalans Passiva BeslutVal & Handlingar Passiv inställning Egna & Andras Krav & Förväntningar Efter ditt medvetna jag och Vänster Hjärnhalva Livsbruset som talar om för oss hur vi ska vara, leva och agera Anpassningsförmåga, Slentrian, Vanor Skygglappar, Önsketänkande Bortförklaringar, Trygghetsbehov.

Livsmönstret eller din trygghetszonen är en återvändsgränd den leder till att du fastnar och håller fast dina rädslor, blockeringar, problem, du blir maktlös, trött och uppgivnen, du skyller på allt och alla för din livssituation och du ser inga lösningar. Du fortsätter att göra som du alltid har gjort, du vet vad du har inte vad du får. Därför fortsätter du om, om och om igen, även fast resultatet blir lika varje gång ändrar du inte.

Du agerar efter att försöka att tillfredsställa din längtan efter en inre frihet och trygghet så du fyller din tillvaro med yttre attribut och symboler såsom bilar, hus, pengar, kläder du lever utifrån och in istället för inifrån och ut.När du söker efter frihet och trygghet i symboler kan du aldrig hitta den, det är en illusion att söka frihet och trygghet i symboler. Detta innebär att du alltid kommer att vara otrygg. Symboler är förgängliga, de kommer och går, detta skapar ängslan, rädsla samt osäkerhet eftersom du byter bort ditt sanna jag mot symboler slutar ofta detta med att du känner en stor tomhet inombords.

Sökandet efter trygghet, säkerhet samt visshet är en bindning till det som du vet det kända vad är det vi vet? Det vi vet är det förflutna ett fängelse av gamla betingelser i detta finns ingen utveckling, detta innebär bara stagnation. När du lever i visshet låser du fast dig i gamla mönster, du förlorar flödet, kreativiteten, spontaniteten du blir till ett stelt mönster. Vi blir fångar i hjälplöshet, hopplöshet, världsliga behov, förtvivlan, dysterhet samt depression. Du agerar hela livet utifrån vad andra, tycker, tänker och känner. Du söker hela tiden godkännande från andra för att bli omtyckt& bekräftad. Detta innebär att du blir "objektsrefererande" att du påverkas av allt som sker utanför dig själv såsom situationer, omständigheter, människor osv. Då du hela tiden söker efter godkännande från andra.

Du känner ett behov av att kontrollera och att ha makt, denna makt bygger på symbol, attribut såsom, titlar, pengar, arbeten samt olika statusprylar. Egot är din referenspunkt, vilket innebär din självbild, din sociala mask och den roll som du spelar, den som lever på att bli omtyckt av andra och att styra andra. När du strävar efter pengar och makt för egots skull, spiller du energi på att jaga en illusion. När du söker kontroll och makt över andra slösar du bort energi.

Ditt livsmönster och din anpassningsförmåga gör det därför svårt att agera utifrån vem du är, du har bara en påklistrad fasad. Du vet inte vilken du egentligen är under fasaden, men det är enklare att bara följa med och befinna sig i centrifugen, och inte gå dina egna vägar för där tror du att du vet vem du är och vilken status du har. Varför inte gå ifrån slentrianen och skapa dig ett eget liv och inte bara efter omgivningen krav och skapade standard.

Om du inte känner att du inte är någon, genom att andra människor tycker och tänker åt dig, då måste du börja tänka och känna efter, vad du verkligen vill göra, känna, tänka utan att vara rädd för att andra ska ogilla dig.

När vi hela livet bedöms och söker och får bekräftelse genom det vi presterar, har och gör inte för den vi är. Känner vi en otillräcklighet om vi inte når upp till dessa sociala ramar, då kommer som ett brev på posten att vi blir mer och mer själsligt utarmade I takt med att vi människor starkare prioriterar rationellt tänkande, ekonomi och materiella ting blir våra inre behov försummade. Vi lever våra liv utifrån och in istället för inifrån och ut, det visar sig genom stress, utbrändhet, ångest och depression m.m.

Om detta inte sker så ställer vi in autopiloten och allt rullar bara på. Varje sekund, minut, timme, dag, vecka, månad samt år är lika utan att vi funderar över vad det verkligen är som vi vill ha ut av våra liv, vilket liv vill vi egentligen leva och ställa oss frågorna: Vem är jag ? Vad innebär det att leva ? Vad lever jag egentligen för ? Vem vill jag vara ? Vem vill jag bli ? Vart är jag på väg ? Är det bara för att skaffa oss en familj och konsumera oss till ett liv eller är det någonting annat vi verkligen vill, det är den stora frågan. På frågan är vi är nöjda med vårt liv eller inte svarar 90 % att de inte är det, och då är frågan. Varför gör vi ingenting åt detta ? Men, det går inte säger de, då allt bara rullar på.

För att finna svaret måste du söka inom dig. Du kan aldrig tillfredställa en inre längtan med yttre medel. Du måste uppfylla denna längtan inom dig. Jag vill påstå att ingen annan människa kan säga: "Detta är du". Du kanske kan försöka anpassa dig till den bild andra har av dig men när allt har skalats bort, vem är du då i själva verket ?

Det är viktigt att du först identifierar dig själv, inte i förhållande till din omgivning utan i förhållande till dig själv. Det är mycket viktigt att veta vem du är. Du kanske tror att du vet det, därför att människor har en tendens att identifiera dig med din roll och vilka saker som du omger dig med.

Många människor som lever idag har mer pengar och prylar än deras förfäder någonsin vågade drömma om. Vi reser kors och tvärs över jorden för att söka annorlunda upplevelser och nya kulturer. Vi har tillgång till visdom och livserfarenhet från tre tusen religioner. Men ändå saknas något.

Vi i västvärlden vet mycket om mänskligt beteende genom psykologin och en hel del om universum genom vetenskapen. Men när det kommer till att gå på djupet med frågor om andlighet och själen då står vi oss slätt.

Människan har ett grundläggande behov av att nå den grad av självkännedom där man säkert vet vad det är som driver en, var vi kommer ifrån, vad man skulle vara beredd att dö för. Det gäller att komma till en insikt vad det innebär att leva, Vem man vill vara och Vad man verkligen vill göra och uppnå i sitt liv och sträva mot det.

Därför måste du börja reflektera och komma till en insikt om hur du kan återta kontrollen över ditt liv och bromsa i tid så att du inte bara låter ditt liv rinna ut i sanden, detta genom att komma till en insikt om vem du egentligen är och vad du verkligen vill göra med ditt liv, annars kommer du vid ett senare tillfälle i livet, ångra varför du inte stannade upp någon gång i ditt liv, för att känna efter om det verkligen är det här som är livet, där allt snurrar på utan att DU tänker på vad du verkligen vill göra, uppnå samt vara i ditt liv.