2008-02-21
Jag vet att man inte får känna så men jag gör det ändå. För när han flyttade till sin mamma så blev det lugnt här hemma, knappt några konflikter alls och dom som är här lyssnar bättre och mår bättre .
Ja hjälm är viktigt hihi!
Har ni din sambos barn varannan vecka?
jag har också ett styv/bonusbarn men det är bara varannan helg. Helt okej tycker jag som det känns nu då jag inte mår så bra i mig själv.
Knappt så jag orkar med mina egna barn ju....
kramkram
Jo, man får faktiskt tycka så..och många gör det.
Tonåringar är som dom är, har själv 2 hemma och
det är inte bara "roligt" hela tiden (milt sagt).
Jag har däremot jobbigt med pappan som ej kommunicerar med mig som han borde och som
snackar en massa osanning om mig till sina barn
så dom blir förvirrade, han fattar ej att han skadar barnen!
Ang din styvson...
Det blev "lugnt hemma hos er" när han flyttade
skrev du..frågan är hur stämningen är/var hos mamman?
Han mår förmodligen dåligt av någon anledning..frågan är om han mår bättre av att träffa sin pappa så lite..killar
i den åldern behöver (bra) fadersfigurer.
Barn/ungdomar idag har det jobbigt..skolan
är ej som den ska vara, mobbing förekommer i
alla skolor mer eller mindre..familjer splittras,
nya familjemedlemmar tillkommer. Många hinner
ej med sina barn för karriär och ny partner
tar tid, och så är dom -våra barn/ungdomar-
mitt i sin frigörelserevolt...inte lätt!
Hoppas att pappan förstår att han är väldig
viktig för sin son, även fast man som förälder ibland får höra annat.
Sköt om dig/er...så hörs vi..kram
Nu svarar jag på det du skrev i min blogg, här..
Barn/tonåringar behöver regler.
Hans mamma har säkert också regler,
eller har haft det, men det är inte lätt,
det vet jag själv.
-jag tar ingens "parti", vill bara få dig att se det på ett annat sätt.
Mår barnen inte bra så likså förvandlas dom
i tonåren och tar över och ska bestämma.
Kanske är en bra lösning att pappan träffar
sin son ensam då utan "nya familjen",
när det är som det är.
Sen är det säkert så att han ej känner sig så välkommen till er, det har varit en massa bråk
och där står han ensam, meddans du och dina barn
är på andra sidan och pappan står mitt emellan.
Har han någon diagnos,
el är han "bara" allmänt jobbig?
Kram
Jag förstår att det är tungt för dig, oftast
är det vi mammor som ser till att allt funkar.
Jag menar ej att anklaga dig på nåt sätt,
trist om du tog det så.
Det är ju framförallt pappan som borde
ta ett ansvar i detta, inte du!
Men om han ej vill, så blir det svårt.
ADHD, ok då har han en diagnos,
då är det ju "lättare" att förstå hur
och varför han är el gör som han gör.
Som mamma är man ju -tycker jag- engagerad
och förstående, och killen måste ju ha el
ha haft det svårt.
Har han helsyskon?
Har pappan och mamman någon bra kontakt?
-det låter som att det inte är så.
Jag har själv levt med en man (i 5år) som
hade 2 söner där ena sonen var/är överaktiv.
Jag hade 3 barn och vi fick en tillsammans,
så det var 6 barn, 2 ex och dom båda (exen)
har gjort allt för att jäklas,
så jag vet hur det kan vara.
Hans nya gillade inte mig, varför vet jag ej,
jag har ej gjort henne nåt, deras relation
var slut långt innan vi träffades så jag "tog"
ej hennes karl, och jag skötte om deras barn,
och dom gillade mig. Jag var alltid trevlig
mot henne, men hon alltid grinig mot mig.
Livet är inte lätt, men det är inte barnens
fel att dom agerar som dom gör, dom har
oftast kommit ikläm.
Även om dom ibland kan bete sig illa,
men det beror ju på nåt.
Har han/mamman ingen avlastningsperson?
Minns ej hur gammal han är nu..
går han i vanlig klass el specialklass?
Du har dina barn som du ska orka med,
du ska inte behöva ta ansvar för allt detta
med styvsonen..det är din mans uppgift!
Ursäkta om jag kastar skit på honom, men
det är allför många män som ej tar ansvar.
Det bästa är ju om man kan samarbeta.
Sköt om dig och ha en trevlig helg.
